1702 maj 15 * (torsdag) På kvällen drabbas Uppsala av en eldsvåda som sveper fram över en stor del av staden via träbroarna över Fyrisån. Såväl domkyrkan som slottet härjas svårt. 
EH: Likt alla städer vid den här tiden var Uppsala oerhört brandfarligt, med öppna eldstäder i dragiga trähus. Däremot ansågs den stabila stenbyggnaden domkyrkan så säker vid eventuell storbrand att den närmast kunde jämföras med ett dagens brandsäkra bankvalv. Därför hade också många Uppsalabor i förebyggande syfte kånkat iväg en hel del värdefull egendom till kyrkan. Bland alla de försiktiga uppslalabor som gjort så var "universalsnillet" Olof Rudbeck d y. Denne hade burit dit stora delar av sitt monumentalverk Atlantica för säker förvaring. Liksom hela 7000 bilder, snidade i trä, som skulle illustrera hans stora botaniska verk - Campi Elysii. Alltsammans hade Rudbeck låtit placera i ett utrymme bredvid orgelverket, där hela härligheten förvarades då elden kom loss. Ett helt livsverk brann upp! Rudbeck skriver själv: "...så mistade iagh alt dätt iagh hade... så att iagh ok min hustru ägo lika rika som när wij logo i lindan..."
|
1707 maj 13 * (måndag) Född: Carl Linneaus (efter adlandet 1757: von Linné), svensk världsberömd botanist (Död: 10/1-1778). ![carl von linné (ca[1]. 1735)](res/Slottsherrenskalender/carlvonlinnca11735.jpg "carl von linné (ca[1]. 1735)")
EH: Linneaus föddes vid komministergården Råshult i Stenbrohults socken, Småland. Som sin far och morfar, kyrkoherden i Stenbrohult, var det tänkt att han skulle bli präst, men intresset för botanik tog överhand. Vid 20 års ålder påbörjade han sina studier vid Lunds universitet, för att ett år senare flytta till Uppsala där han fick handledning av Olof Celcius d.ä. och Olof Rudbeck d.y. Linné gjorde ett antal forskningsresor till olika platser, varav den första tog sin början den 12/5-1732 då han ensam ridande tog sig till Lappland där han bland annat studerade den lappländska vegetationen och den samiska kulturen. Under sin andra resa, den s.k. Bergslagsresan 1734-35, träffade han sin blivande hustru Sara Elisabeth Moraea (f. 1716 - d. 20/4-1806), med vilken han gifte sig i juni 1739. Denna månad grundade han även, tillsammans med fem andra vetenskapsmän, Vetenskapsakademien. Linné hade dessförinnan vistats tre och ett halvt år i Holland där han bland annat publicerat Systemat naturae, en bok (publicerad 1735) där han beskriver alla arter av växter, djur och mineraler som han kände till. 1741 utnämndes Linné till medicinprofessor vid Uppsala universitet (se vecka 19), en professur han året därpå bytte med Nils Rosén von Rosenstein, och blev botanikprofessor. Till Linnés rön inom botaniken kan nämnas hans utformande av sexualsystemet, det vill säga indelning av växter efter deras kön och befruktningsandelar (ståndare och pistiller). Han använde sig av binärnomenklatur, ett system att klassificera växter. Linné försökte även att dela in bergarter, mineral och fossil i det han kallade stenriket, efter liknande principer som sexualsystemet. Linné var också en av de första att dela in mänskligheten i olika rastyper, s.k. rasbiologi. Dessa rön gav, enligt Linné, vid handen att européer var gladlynta, afrikaner sävliga och indianer hetlevrade! Linné bodde under senare delen av sitt liv i Uppsala, Efter adlandet 1757 (se Vecka 14) köpte han godset Hammarby i Danmarks socken, söder om Uppsala, där han med hustru och fem barn (från början sju, men två dog i späd ålder) vistades till sin död 1778. Det berättas att under de sista åren gick Linné varje söndag i sällskap med sin hund till Danmarks kyrka för att delta i gudstjänsten. Om han någon gång blev förhindrad att delta skickade han dit hunden i sitt ställe!
|
1762 maj 22 (lördag) Pommerska kriget Sverige fört mot Preussen avslutas med freden i Hamburg. Inga landavträdelser behöver göras av någon av parterna. 
EH: På kontinenten pågick vid denna tid det Europeiska sju-årskriget (1756-63) och bakgrunden till detta krig var den Preussiska erövringen av Schlesien från Österrike år 1741. Detta ledde till ett förbund mellan Österrike, Sachsen, Frankrike och Ryssland riktat mot Preussen. Sverige gick in i kriget 1757 i allians med Frankrike, Ryssland, Österrike, Sachsen och Spanien. Vid denna tidpunkt styrdes Sverige av hattpartiet, som trodde av Fredrik II av Preussen (bilden) skulle duka under för övermakten och därav till Sverige återlämnda de pommerska besittningar som Sverige förlorat 1720. Att bidra till Fredriks fall skulle dessutom bli partiets hämnd mot dennes syster, drottning Lovisa Ulrika (bilden), som 1756 retat och skrämt partiet genom sitt statskuppförsök. De krigiska äventyrligheterna slutade emellertid i seger för drottningen och skammen för hattarna. Att freden i Hamburg slutade med att Sverige lindrigt lyckades undkomma kan tillskrivas henne, som i fredsförhandlingarnas slutskede, efter politikernas vädjan, ingrep och vädjade till sin bror att skona hennes land. Det gagnglösa kostsamma kriget hade åderlåtit svenska statskassan rejält. Den ryska kejsarinnan Elisabeths död i januari 1762 hade dessutom förändrat den politiska ställningen i Europa och hotade göra Ryssland till fiende mot Sverige istället för allierad. Den ekonomiska kris och politiska förvirring som nu var ett faktum bidrog till hattpartiets fall 1765.
1767 maj 13 (onsdag) Förre hovurmakaren Jean Fredman (se Vecka 19) begravs i en fattiggrav på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. 
EH: Ungefär vid samma tidpunkt påbörjar Carl Mikael Bellman de första sångerna om den välkände "a-lagaren".
|
