1775 maj 2 (tisdag) Stockholms judiska församling grundas. 
EH: Gustav III gav de judiska bröderna Aaron och Marcus Isaac och deras kompanjon Abraham Pach tillstånd att bosätta sig i Sverige och grunda den första judiska församlingen. Judar hade funnits i Sverige långt innan dess, men de flesta hade uppehållit sig här tillfälligt. De fåtalet som stannade kvar tvingades konvertera till den kristna religionen. Genom konungens resolution infördes judenheten i Sverige, dock med stränga restriktioner. Judar fick endast bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping. För att få stanna i landet måste de kunna uppvisa en tillräckligt stor summa pengar, motsvarande minst 10 års avlönat arbete. De fick bedriva affärsverksamhet, men tilläts endast arbeta inom ytterst få hantverk som stod utanför skråsystemet. Judar inom statlig tjänst var uteslutet, likaså äktenskap mellan judar och kristna. Den första dispensen gavs dock redan 1796, då en judisk man i hovets tjänst tilläts gifta sig med en svensk kristen kvinna. Under 1800-talet genomdrevs ett flertal reformer som undan för undan gav judar större frihet i Sverige, vilket 1870 resulterade i en grundlagsändring som gav dem fullständiga medborgeliga rättigheter. Detta år invigdes också stora Synagogan i Stockholm (se bild). Antisemitismen har dock sedan Gustav III:s tid lyst med sin närvaro, då i form av judefientliga skriverier i pressen. Nuförtiden i form av organiserad antipropaganda och stökiga demonstrationer riktade mot mellanösterns enda demokrati, staten Israel.
1778 apr. 28 (tisdag) Kung Gustav III introducerar den av honom personligen designade nationella dräkt som kom att kallas "svenska dräkten"
 |
 |
 |
| Gustaf III:s hovdräkt |
Hovdräkt till fest den s.k galadräkten |
Kungahuset tillät sig även att göra hovdräkten andra färger än de föreskrivna. Här i brun/lila |
EH: Idén med denna "uniform" för herrskaps- och hovfolk var enligt konungen att såväl stat som enskilda skulle spara stora pengar. Svenska dräkten skulle hindra dyrbar flärd och därför borde allt herrskapsfolk bära denna nya "innedress". Gustav III betonade att han ingalunda önskade en tvingande lag, men uttryckte den bestämda förhoppningen att alla ändå skulle följa hans höga exempel. Han framhöll att "när yppighet rotar sig i ett fattigt land, blifver den snart en tryckande plåga". Vidare försäkrade han att svenska dräkten är skön och därtill blir billig, eftersom den "avböjer från våra fruntimmer de odrägeliga och fåfänga penningutgifter som föranlåtes av de täta modeombytena"! Införandet av dräkten visade sig dock smaka mer än det kostade. Den visade sig bli alltför dyr att tillverka varav de tilltänkta besparingarna aldrig uppnåddes.
|
