|
Kvinnohistoria och att dricka brunn! av Marie Weinefalk
Jag hittade i en väldigt trevligt skriven och intressant bok om kvinnoöden mellan 1780-1880-tal som heter ”Kärlekens villkor”, skriven av Eva Helen Ulvros (ISBN 91-88930-21-1) . Den beskriver tre borgerliga kvinnors villkor under denna tid och utgår från en brevsamling. Vi får följa deras vardagliga liv och vilka sociala spelregler som gällde för kvinnorna ur borgarklassen men också deras privata hemligheter, kärlekar och hur livet blev. Jag sträckläste den och rekommenderar den verkligen till dig som vill veta mer om forna dagars kvinnoliv. I boken hittade jag också en ett kapitel om att dricka brunn något som känns särskilt aktuellt efter vår resa till Medevi Brunn i juli 2008. Vi upplevde en fantastisk helg i en vilsam miljö där vi drack brunn, gick grötlunk och åt av den rekommenderade grötdieten. Behållningen av hela resan måste jag säga, var den lugna och vilsamma miljön, vår trevliga gemenskap och inte minst det nattliga svalkande badet i Vättern. Jag kan varmt rekommendera ett besök på Medevi Brunn. Att dricka brunn på ”dagens vis” är ju inget i jämförelse med hur det var då men man kan ändå få en aning om hur det kunnat vara att dricka ur brunnen, sitta i parken och lyssna till brunnsorkesterns konserter eller att gå i Grötlunken kl 21.00. Dessa nöjen passar särskilt bra om man är klädd i 1700-tals dräkter och föredrar litet mer vilsam underhållning. Tag gärna en guidad rundvandring på Medevi för att förstå hela historien och känna till förhållandena när det begav sig. 
Så här kunde det gå till vid en annan brunn: ”Att dricka brunn var omgärdat med många regler och föreställningar. För Surbrunnen*) fanns en särskild Brunnsbalk utgiven som i detalj reglerade tillträdet och uppförandet vid brunnen. Klockan sex på morgonen skulle alla brunnsgäster ha infunnit sig. De som kom för sent fick betala böter. Gäster som hade sjukdomar som hos andra kunde väcka ”wämjelse eller förskräckelse” fick se till att dricka avsides. Fattiga kunde få dricka tillsammans med bättre bemedlade under förutsättning att de höll sig snygga och rena. Eget glas skulle alla gäster ha med sig, annars blev det återligen böter, liksom om man framförde ”oanständige utlåtelser” om vattnet, eller om man svor över huvud taget. Det var brunnsintendentens plikt att övervaka att reglementet följdes. När och hur var och en skulle dricka och hur många glas, styrdes noga av vilka krämpor man led av. Klädsel, mat-, sov- och motionsvanor avpassades också efter brunnsreglementet så att kuren kunde få avsedd verkan. Brunnsvattnet ansågs vara kraftigast och mest verkningsfullt i början av säsongen, och likaså tilltroddes det bäst verkan om det intogs på fastande mage tidigt på morgonen. ….. En allmän uppfattning var , att det kunde vara skadligt om man ansträngde sig med att läsa eller skriva samtidigt som man drack brunn. Något kort brev eller läsestycke kunde tillåtas men inte mer. Däremot var det nyttigt att hålla sig i måttlig rörelse. Stillsamma promenader tillstryktes livligt, liksom att spela sällskapsspel och att gunga. Konserter och dans i lagom omfattning av också att rekommendera.”
Vår lilla brunnskur kändes helt rätt, den var vilsam och behaglig utan ansträngande övningar, helt i enlighet med det som sägs ovan. Det enda vi gjorde, som väl kanske inte äldre tiders gäster gjorde, var att avsluta aftnarna med att dricka vin, skåla varandra till och sjunga. Något tjoande i parken efter klockan 22.00 på kvällen var sannerligen inte tillåtet, men tiderna förändras och vi med dem! *) äldre benämning på hälsokälla med starkt kolsyrehaltigt vatten Läs mer om Medevi: Kring Medevi Brunn och Urban Hjärne, 1997 ISBN 91-630-5487 |
