|
Konung Gustaf III kistöppning 1866 Ur brev till Äkebiskop Reuterdahl1866..... "Käre Broder! Jag har haft förmån att på eget sätt göra bekantskap med Sveriges Konungar. För några år sedan såg jag Carl XII ansigte mot ansigte. I förrgår såg jag Gustaf den Tredje. Emedan locket på hans kista befunnits ligga löst, befaldte Kungen att undersökningen om orsaken skulle ske, hvarvid jag fick uppdrag att föra protokoll. I nävaro af Konungen och Drottningen, Riksmarskalken m.fl. aftogs locket, hvilket befanns hafva lossnat, till följd af vårdslöshet vid dess till skrufning. Konungen låg i serafimerdrägt, med alla kommendörs kedjorna samt stora Svensksundsmedlaljen i en vacker guldkedja. Någon annan betäckning än sjelva drägten fanns icke. Ansigtet var föga förändradt, näsan icke infallen, huden nästan hvit fast torkad vid benet, med en kalklik pulveriserad betäckning, öfver nedra delen av kinderna och hakan,- möjligen en lemning af smink. Anletsdragen fullt igenkänliga. Håret fint, brunt, yvigt öfver hjessan, på sidorna upprulladt i lockar och bestrött med puder. Liket hade tydligen ej balsameradt. På nedre extremiterna, hvilka syntes hafva varit obetäckta , var allt kött förtärdt; blotta benpiporna lågo omedelbart på kistans botten, som var klädt med hvitt tyg, under hvilket, likasom i hufvudkudden, varit inlagda konserverade kryddor. På fötterna skor med svarta bandrosor. Kungamanteln nedvikt vid sidorna. Högra handen låg på brädden af en svart hatt prydd med vhita strutsfjädrar, den venstra handen utsträckt vid sidan öfver svärdet. Med sann vördnad Din trofaste vän Bror Em. Hildebrand Stockholm d 25 maj 1866"
|