Några brev mellan Marie Antoinette - Axel von Fersen - Sofie von Fersen
Axel till sin far, angående sin nyvunna relation till Marie Antoinette. Paris 1778, 26 augusti; "Drottningen, som är den vackraste och älskvärdaste furstinna, jag känner, har haft godheten ofta göra sig underrättad om min person: hon har frågat Creutz, hvarför jag ej infunnit mig vid hennes spelparti om söndagarne, och då hon fick veta, att jag kommit en dag, då icke något spelparti egde rum, gjorde hon mig ett slags ursäkt derför."
19 november, samma år;
"Drottningen behandlar mig alltemt med stor välvilja; jag infinner mig ofta vid spelbordet för att betyga henne min vördnad, och hvarje gång vänder hon sig till mig med några vänliga ord. som man kommit att tala med henne om min uniform, visade hon sig mycket hågad att se mig iklädd densamma; jag skall nästa tisdag inställa mig i denna uniform men icke vid hofvet, utan i drottningens enskilda våning. Hon är den mest älskvärda furstinna, jag känner." 
Axel von Fersens brev till systern Sophie i maj 1783, efter vistelsen i Amerika.
" Jag har börjat känna mig något lyckligare, ty då och då kan jag sammanträffa med min väninna alldeles utan förbehållsamhet hos henne, och detta är henne litet till tröst i all hennes olycka. Stackars kvinna! Hon är en ängel av godhet, hjältemodig i all sin känslighet. Aldrig har jag blivit så älskad. Hon har varit mycket glad äver alla hälsningar du sänt henne och ber mig säga dig, att hon är djupt rörd över dem . Hon skulle vara så lycklig över att få se dig. Hon hoppas att, om våra planer gå i lås, du kommer hit, och denna tanke gör henne glad. Kanske är det en dröm, som kan förverkligas."
Juni 1783
" Jag har tagit mitt parti. Jag tänker aldrig gifta mig. Det skulle vara onaturligt. När jag en gång har olyckan att förlora min mor och far, skall det vara du,kära Sophie, som skall ersätta mig bägge delarna, och även en hustru. Du skall vara värdinnan i mitt hus, det skal vara lika mycket ditt som mitt, och vi skola aldrig skiljas.
Jag kan ej tillhöra den enda kvinna jag ville tillhöra, den enda som verkligt älskat mig och därför vill jag ej binda mig vid någon. "
Axel till systern Sophie den 3 januari 1786, där han har sänt en lock av Marie Antoinettes hår.
" Här sänder jag det hår, som du begär. Om det ej föreslår, skall jag sända mer. Det är hon, som ger dig det, och hon var mycket rörd över att du ville ha det. Hon är så god, så fullkomlig, och det känns som älskade jag henne ännu mera sedan hon fäst sig vid dig." 
Brev till och från Marie Antoinette 28-29 juni
Efter den misslyckade flykten med kungaparet ut ur Paris, uppehöll sig Axel von Fersen i Bryssel, där han fick brev från drottningen. De båda breven var skrivna med chiffer.
Den 28 juni 1791
"Hys ingen oro för vår skull; vi leva. Det ser ut, som nationalförsamlingens huvudmän ämna lägga någon sötma i sitt uppförande. Tala med mina släktingar om de mått och steg, som utifrån böra iakttagas; om de rygga tillbaka, måste man söka dagtinga med dem."
 Den 29 juni1791
"Jag lever, vad jag varit orolig för er skull, och vad jag beklagar all vad ni fått lida, därför att ni ingenting hört ifrån oss. Himlen giv, att denna biljett måtte komma er tillhanda. Skriv inte till mig, det skulle vara att blottställa er och återvänd inte under någon förevändning hit. Man vet, att det är ni, som förde oss härifrån; allt skulle vara förlorat, om ni visade er. Vi är offentligen bevakade dag och natt, men det är mig likgiltigt. Var lugn, det kommer inte att inträffa någonting. Nationalförsamlingen vill behandla oss med mildhet. Farväl, jag kan ej skriva längre till er."
[De flesta brev utdrag hämtade ur F. Flachs bok om "Grefve Hans Axel von Fersen"] Hitta boken är svårt eftersom den gavs ut 1896, Libris>>>
|
